Hur mycket vatten som används i ett område varierar över tid. Det påverkas av årstid, tid på dygnet och vilken typ av bebyggelse som finns. Trots det bygger planeringen av nya bostadsområden ofta på uppskattningar i stället för på verklig data.
I vårt arbete inom SVADA undersöker vi tillsammans med Tjörns kommun hur vattenkonsumtionsdata kan användas som underlag i samhällsplaneringen.
Tjörns kommun har under flera år byggt upp en digital infrastruktur för att samla in vattendata. Med stöd från det Vinnova-finansierade projektet ”Ingen H2O-brist med säker IoT-list” har de infört smarta vattenmätare, LoRaWAN-kommunikation och en IoT-plattform. Det gör att de i dag har god tillgång till data om vattenförbrukningen i ledningsnätet.
I dag används datan främst i driftarbetet, till exempel för att upptäcka läckor och följa upp systemets funktion. I plan- och exploateringsarbetet används den däremot i princip inte alls. I stället baseras många beslut på schablonvärden och erfarenhetstal, snarare än på uppmätt förbrukning.
Genom att analysera vattenkonsumtionsdata går det att få en mer rättvis bild av hur belastningen på VA-systemet faktiskt ser ut. Förbrukningen varierar över dygn och säsonger, och mellan olika typer av bebyggelse. Värdet ökar ytterligare när datan kan samköras med andra datakällor, till exempel nederbörd, havsnivå eller energianvändning.
– Med bättre tillgång och smidig datadelning med andra förvaltningar kan vi fatta långsiktiga beslut om exploatering och dimensionering baserade på data vi till stora delar redan samlar in, säger Tobias Hansson, projektledare för vatten och avlopp i Tjörns kommun.
Ambitionen är att kopplingen mellan systemets kapacitet och faktisk förbrukning ska bli en del av beslutsunderlaget när nya områden planeras, till exempel i arbetet med detaljplaner.
Samtidigt finns det flera hinder. Data lagras i olika system och är svår att dela mellan förvaltningar. Det saknas verktyg för att visualisera och jämföra information på ett sätt som gör den användbar i planeringsskeden. Det finns också utmaningar kopplade till datakvalitet, där fel i mätare eller omvandlingsfaktorer kan ge missvisande värden om de inte kvalitetssäkras.
– Vår resa har gått från ett helt reaktivt arbetssätt, en läcka uppstår och läckan lagas, till ett allt mer proaktivt sådant, säger Tobias Hansson.
Arbetet inom SVADA handlar nu om att förstå vilka tekniska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att göra datan användbar i praktiken. Målet är att den inte bara ska stödja drift och underhåll, utan också bidra till mer välgrundade beslut i samhällsbyggnadsprocessen.
Lämna ett svar