Vad händer i avloppsnätet när regnet faller tungt över Göteborg? I ett av SVADAs case arbetar Göteborgs Stad med data som kan ge bättre kunskap om bräddning, miljöpåverkan och hur information från VA-systemet kan bli användbar för fler.
När avloppsnätet belastas hårt kan orenat avloppsvatten behöva ledas ut direkt i naturen. Det kallas bräddning och kan till exempel ske vid kraftiga regn, när stora mängder vatten snabbt når ledningsnätet.
För Göteborgs Stad är detta redan viktig information. Datan används av Kretslopp och vatten för att övervaka driften, optimera arbetet i systemet, fatta strategiska beslut och följa upp miljöpåverkan. Men att dela informationen vidare på ett enkelt och strukturerat sätt är fortfarande en utmaning.
– Det handlar om att effektivt och säkert ta hand om data och att kunna dela den vidare till de datakonsumenter som finns. Idag är det alldeles för svårt, kostar för mycket och tar för lång tid, säger Glen Nivert på Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad.
Från avloppsnät till öppen data
Göteborgs Stads case i SVADA handlar om att ta data från en digitaltvilling avloppsnätet (Future City Flow), föra in den i stadens egna system och strukturera informationen så att den kan användas vidare.
En del av arbetet är att undersöka hur utvald data kan publiceras på Göteborgs Stads öppna dataplattform. Det betyder inte att all information ska bli offentlig. Fokus ligger på att hitta former för hur data som kan delas också blir begriplig, säker och användbar.
I praktiken handlar det om hela kedjan: från leverantörens system, via stadens interna hantering och vidare till en plats där andra aktörer kan ta del av informationen.
Kunskap som kan användas av fler
Bräddningsdata har en tydlig koppling till miljöpåverkan. Om informationen blir lättare att dela och återanvända kan den också få fler användningsområden.
Den kan till exempel bidra till bättre insyn i hur avloppssystemet påverkas vid kraftiga regn. Den kan också användas som underlag för beräkningar av badvattenkvalitet eller i forskning där tillgången till strukturerad data ofta är avgörande.
För SVADA är Göteborgs case ett konkret exempel på den typ av frågor projektet vill undersöka: hur data som redan finns i VA-sektorn kan göras mer tillgänglig och användbar utan att säkerhet, ansvar och kontroll tappas bort.
Det är också ett sätt att testa vad som krävs för att olika system och aktörer ska kunna förstå varandra. Data behöver inte bara flyttas från en plats till en annan. Den behöver beskrivas på ett gemensamt sätt, hålla tillräcklig kvalitet och kunna användas i rätt sammanhang.
För Glen Nivert har arbetet gett nya perspektiv på hur många delar som behöver falla på plats för att datadelning ska fungera i praktiken.
– Det mest intressanta har varit att få lära mig mer om konceptet dataspaces och börja förstå datas alla olika delar. Och att få arbeta med en så bred grupp av kompetenta människor, det är verkligen värdefullt, säger han.
Lämna ett svar