När data kan delas säkert öppnas nya möjligheter för VA-sektorn

Hur kan vi dela data mellan organisationer på ett säkert sätt utan att tappa kontrollen över informationen? Och hur skapar vi förutsättningar för AI, smartare beslut och effektivare samhällsbyggnad?

Det var några av de frågor som stod i centrum när SVADA den 9 juni arrangerade ett öppet frukostseminarium om ”dataspaces” (på svenska benämnt som dataområden). Seminariet samlade deltagare från kommuner, VA-organisationer och andra aktörer som vill förstå hur framtidens datadelning kan fungera i praktiken. Seminariet leddes av Claus Popp Larsen, arbetspaketledare inom SVADA och en av Sveriges ledande experter inom dataspaces och datadelning.

Fakta: Vad är ett dataspace?

Ett dataspace är ett sätt att dela data där informationen kan ligga kvar hos den som äger den, samtidigt som den blir sökbar och möjlig att använda av andra under tydliga regler och överenskommelser mellan den som har data och den som vill använda data.

Dataspaces bygger på tillit, standarder och gemensamma spelregler snarare än att all data samlas på ett och samma ställe.

Från informationsöar till säker datadelning

I dag finns stora mängder värdefulla data utspridda i olika verksamhetssystem. Att hitta rätt information, få tillgång till den och dela den med andra är ofta både tidskrävande och tekniskt komplicerat. Data återanvänds heller inte i den utsträckning som skulle vara möjlig, vilket håller tillbaka utvecklingen av smarta lösningar och tjänster för hållbar vattenhantering.

Under seminariet visade Claus Popp Larsen hur dataspaces erbjuder ett nytt sätt att organisera datadelning. Istället för att bygga ett stort gemensamt datalager skapas en struktur där data kan finnas kvar hos den som äger den, samtidigt som den blir sökbar, möjlig att dela och använda under tydliga regler och med bibehållen kontroll.

Den som äger informationen ska också kunna bestämma hur den används, samtidigt som den blir betydligt enklare att hitta och återanvända, var ett av seminariets centrala budskap.

För att göra begreppet mer lättillgängligt jämförde Claus Popp Larsen ett dataspace med Blocket. Blocket lagrar inte själva prylarna – det samlar information om dem och gör det enkelt för köpare och säljare att hitta varandra och genomföra affären. På samma sätt fungerar ett dataspace som en säker mötesplats där den som äger data kan göra den sökbar och tillgänglig utan att behöva lämna ifrån sig kontrollen över informationen.

En grund för AI och framtidens digitala tjänster

En viktig poäng under seminariet var att dataspaces inte bara handlar om teknik för datadelning. De utgör också en viktig förutsättning för framtidens AI-lösningar.

För att AI ska kunna skapa nytta krävs tillgång till strukturerade data av hög kvalitet. Dataspaces kan bidra till att göra data mer tillgänglig, kvalitetssäkrad och interoperabel, samtidigt som säkerhet, informationsklassning och ägarskap bibehålls.

Seminariet lyfte också hur AI i sin tur kan stödja arbetet med att klassificera information, beskriva data med metadata och höja datakvaliteten – områden som idag ofta kräver omfattande manuellt arbete.

Vad betyder detta för VA-sektorn?

För VA-organisationer finns stora möjligheter att skapa mer värde av data som redan samlas in idag. Genom att dela information på ett säkert och standardiserat sätt kan samma data användas för betydligt fler ändamål än den ursprungligen samlades in för. Det kan handla om effektivare drift och underhåll, enklare rapportering till myndigheter, bättre samhällsplanering eller utveckling av nya digitala tjänster.

Samtidigt betonades att dataspaces inte är ett mål i sig. Grunden är att organisationer får ordning på sin information genom tydligt informationsägarskap, informationsklassning, hög datakvalitet och gemensamma standarder.

En central del av SVADAs arbete

Seminariet knyter nära an till SVADAs uppdrag att utveckla metoder och lösningar för säker, tillitsfull och skalbar datadelning inom VA-sektorn. Inom projektet används dataspaces som ett ramverk för att undersöka hur data kan delas mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer på ett sätt som både skapar större samhällsnytta och ger verksamheterna fortsatt kontroll över sina data.

I SVADA tar vi stöd i den europeiska referensmodellen Data Spaces Blueprint, framtagen av EU:s Data Spaces Support Centre (DSSC). Blueprinten beskriver hur dataspaces kan utvecklas steg för steg genom gemensamma principer för styrning, juridik, datasuveränitet, tillit och interoperabilitet. Den fungerar som ett gemensamt ramverk som gör det möjligt för olika organisationer att dela och återanvända data på ett säkert, standardiserat och skalbart sätt – samtidigt som varje organisation behåller kontrollen över sina egna data.

Fakta: Data Spaces Blueprint bygger på fem centrala byggstenar:

Affärsnyttaidentifiera användningsfall och skapa värde genom datadelning.
Styrning
– tydliga roller, ansvar och gemensamma spelregler.
Juridik
– avtal och regelverk som säkerställer trygg datadelning.
Datasuveränitet och tillit
– den som äger data bestämmer vem som får använda den och på vilka villkor.
Interoperabilitet
– gemensamma standarder och tekniska gränssnitt som gör att olika system kan förstå och använda varandras data

Det handlar ytterst om att göra det enklare att återanvända information, minska onödig administration och skapa bättre förutsättningar för framtidens datadrivna vattenförvaltning.

Ta del av inspelningen från seminariet:

För tips om framtida seminarier och aktiviteter inom SVADA, prenumerera på vårt nyhetsbrev eller håll utkik i vår eventkalender.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *