Att det finns många fördelar med att kunna dela vattendata med fler än den organisation där den först samlas in är en bärande övertygelse för omställningslabbet SVADA. Samtidigt vet vi att vissa data kan vara känsliga och omfattas av villkor för hur de får delas och användas. En central uppgift för SVADA är därför att visa hur data kan röra sig mellan system och organisationer, samtidigt som dataägarens beslut styr vad som får delas. Något som Intraservice i Göteborg nu har testat i praktiken.
Den som idag vill dela ”vattendata” i ett nytt sammanhang behöver i regel hitta en särskild lösning anpassad för just de system och de aktörer som är inblandade i datadelningen. Att förhålla sig till säkerhetsaspekter kopplade till skydd av samhällskritisk infrastruktur (till exempel NIS2 och Cybersäkerhetslagen) är en del av detta, vilket bidrar till att datadelning både kan vara tidskrävande och upplevas som osäker. Något som försvårar återanvändning av sådan data som skulle kunna generera insikter och bidra till mer smart och hållbar vattenhantering.
Ett av SVADAs främsta uppdrag är därför att undersöka hur ett dataspace kan skapa förutsättningar för att hitta, dela och använda data, även sådan data som omfattar restriktioner för hur denna data får delas.
För att pröva den tekniska delen för datadelning via ett dataspace har man på Göteborgs stads Intraservice byggt ett så kallat proof of concept, (PoC); ett fungerande test av en möjlig lösning för säker och tillförlitlig datadelning.
Ett konkret exempel testas i Göteborg
Avsikten med SVADAs första PoC har varit att följa hur data erbjuds, hur villkoren kontrolleras och hur den tas emot i Göteborgs stads infrastruktur. Det har också handlat om att påvisa en viktig funktion: att föra tillbaka förädlade data från en extern leverantör (i detta fall från DHI:s Future City Flow) till stadens egen miljö. Att säkerställa att dataägaren kan styra vad som sker har varit avgörande för helheten.
Testet utgår från mätdata från en bräddbrunn i Göteborg. I en testmiljö spelas data från DHI:s system Future City Flow upp, bearbetas och görs tillgängliga i två versioner:
- Den ena versionen innehåller känslig platsinformation. Den får bara föras vidare efter ett uttryckligt godkännande från dataägaren, vilket i det här fallet är Göteborg Kretslopp och Vatten.
- Den andra versionen saknar den känsliga informationen och kan delas öppet.
I utvecklingen av PoC har framtagandet av en målarkitektur, som beskriver hur vattendata ska kunna delas, varit centralt.
Från ritning till fungerande test
PoC har använts för att undersöka om idén om vattendatadelning fungerar i praktiken och om något brister eller behöver förtydligas, till exempel behovet av att förbättra målarkitekturen. En central fråga att besvara har varit om reglerna för delning faktiskt går att genomföra tekniskt. En annan central fråga har varit att köra hela kedjan i enlighet med den arkitektur för dataspaces som ska gälla inom EU.
Niklas Fjellman, ansvarig för datahantering inom Göteborg stad, som leder utvecklingen av SVADAs POC, byggde en första version under sommaren. Därefter har personer som inte deltog i utvecklingen granskat denna. Granskningen har både omfattat att bedöma om de olika delarna för datadelning fungerar och att bedöma om det går att förstå hur de hänger ihop.
Kretslopp och Vatten äger den data som ska delas och återanvändas och har därför en viktig roll i att bedöma om POC uppfyller deras krav på hur data får delas och användas.
Vad har testet visat?
Björn Hagström, expert inom datadelning och dataspaces inom SVADA, berättar att PoC-granskningen visade att den känsliga versionen av data som ska överföras stoppades tills dess att dataägaren godkände den, medan den öppna datan fördes över utan hinder på vägen. Uppgifter om datans ursprung och användningsvillkor följde även med vid överföringen, vilket gjorde det tydligt för mottagaren. Detta är funktioner som är avgörande för fungerande datadelning och dataspaces.
SVADAs första PoC visar alltså att det går att bygga en sammanhängande teknisk kedja med etablerade standarder. Bland annat är det prövat att känslig platsinformation inte följer med i den öppna versionen och att den känsliga versionen inte publiceras öppet. Funktionerna kontrolleras med automatiserade tester.
Testerna har genomförts i en avgränsad miljö, där mätserierna visserligen kommer från ett verkligt datautdrag, men spelas upp i efterhand. Data hämtas därmed inte direkt från en sensor. I testerna körs de olika organisationernas delar på samma maskin, i separata miljöer.
SVADAs första PoC visar därför hur den tekniska lösningen kan fungera, men är ännu inte ett dataspace i ordinarie drift för datadelning mellan organisationer.
Nästa steg: verkliga gränser och gemensamma regler
Nyfikenheten var stor när PoC sammanfattades och redovisades för hela SVADAs projektkgrupp för första gången. Den efterföljande diskussionen väckte många frågor som behöver svar:
- Vem ska bestämma reglerna för deltagande i dataspacet?
- Hur ska data beskrivas så att olika aktörer kan förstå och använda den?
- Vilka avtal och ansvar behövs när fler ska dela data?
Sådana frågor kan inte lösas med teknik och kod allena. Frågor om styrning, behörighet och förvaltning tillkommer och behöver behandlas parallellt med att PoC:s mer tekniska delar utvärderas och vidareutvecklas.
För SVADA har detta PoC gett projektet något konkret att utgå från i det fortsatta arbetet. Det visar vilka delar som redan kan prövas tekniskt och gör det lättare att föra samtalet om de beslut som krävs för att vattendata ska kunna delas tryggt och återanvändas av fler.
Nästa tekniska steg är att pröva lösningen över en faktisk organisationsgräns och fortsätta stämma av resultaten mot målarkitekturen.
Vill du veta mer om SVADAs första PoC? Välkommen att delta vid det seminarium där Niklas Fjellman och Björn Hagström berättar mer om syftet med PoC:en, vad testet visar och hur man tänker att jobba vidare. Mer information och anmälan: >>>
Vill du veta mer om dataspaces? Läs mer och ta del av inspelningen från vårt tidigare seminarium på detta tema: >>>
Lämna ett svar